Кирстен Торуп0.0 Erindring om kærligheden handler om et kompliceret forhold mellem en mor og en datter og er et kraftfuldt tidsbillede fra anden halvdel af det tyvende århundrede. Kirsten Thorup har med sin roman foretaget en intens, konsekvent og radikal udforskning af de spændingsfelter, der ligger i et nært familieforhold.
Det här är berättelsen om Johanna, som lever nu. Det här är berättelsen om Ellen, som har levat. Tiden är gammal, det är samma tid, samma berättelse. Ägg blir till, lemmar sträcks ut och får fjädrar, vingar stretar, flykten avbryts.
Och så har det gått hundra år.
Med absolut gehör och vaken känsla skriver Johanna Boholm fram en stark, absorberande upprättelseberättelse. Här ingår en kurs i släktforskning. Här ingår växande bölder. Här ingår rekvisita som dun, fjädrar och flykt som känns nya trots att de alltid funnits.
Биргитта Лиллперс0.0 Anteckningar om hö är dikt i en flödande svit, på många sätt typisk Birgitta Lillpers: stundtals prosaliknande, med klarsynt känsla för trakten, för landsbygden kontra staden, för det stora i det lilla. Lillpers kallar sig själv för ”en skogsmänniska”, men här företar hon en undersökning av inte bara trakterna kring Orsa utan även av Manchester. Och finner samma sorts förfall: hemma går hon runt i resterna av en bondekultur, i Manchester i resterna av en industri. Ibland fungerar hennes språk som elektronmikroskop. Höet skördas, värderas efter sitt näringsinnehåll, hässjas och körs in på skullen, samtidigt som svår sjukdom behandlas, föräldramöten pågår, gamla kyrk- och domstolsutdrag studeras. På samma gång så modernt och så otraditionellt som tänkas kan. Tidevarv på tidevarv, på samma sätt som gamla målarmästare lade tunna skikt på varandra för att få fram förnimmelsen av ljus över ett vårdagsmotiv.
Det är lyrik som tål långsam läsning, rad för rad, samtidigt som varje rad på sätt och vis innehåller hela samlingen, som ett poetiskt hologram.
Анн Ядерлунд0.0 Ann Jäderlunds d j u p a k ä r l e k i n g e n är en pågående poetisk undersökning som inleddes för mer än tjugo år sedan. Det är en öppen, rörlig, smärtsam och vacker betraktelse över utsatthet, inre kärlek, brist och ensamhet. Snarare än att försöka fixera materialet görs porösa nedslag i olika människosituationer. Här finns ett mörker som reser sig. Och ett ljus, ensamvitt som själen
Vigdis Hjorth5.0 Arv og miljø starter som et klassisk arveoppgjør, der to sommerhytter på Hvaler står sentralt. To barn har tatt seg av stedet og foreldrene i mange år. De skal arve hyttene. Men det finnes to barn til, som delvis har brutt med familien. Hvorfor melder de seg nå på i arvetvisten? Under samtalen om arv løper en annen beretning, som setter voldsomme krefter i sving. Den handler om familiehistorien.
Henrik Nor-Hansen0.0 Sankthans 1998 blir en ung mann funnet bevisstløs på Hommersåk. Politiet mistenker blind vold. Det etterlyses vitner i lokalmiljøet. Offeret gjennomgår en vanskelig rekonvalesens, med kirurgisk og medisinsk behandling. Et halvt år senere blir politisaken henlagt. Den unge mannen forsøker gradvis å komme tilbake til samfunnet. Han opplever da en rekke nevropsykiatriske senskader. Foreldre og ektefelle mener han mister evnen til menneskelig nærhet, til intimitet. Våren 1999 skriver han seg inn på Psykiatrisk divisjon ved Stavanger universitetssykehus. Det behandles for dissosiative lidelser.
Linda Vilhjálmsdóttir0.0 Frelsi er sjötta ljóðabók Lindu Vilhjálmsdóttur. Fyrstu ljóð Lindu birtust í blöðum og tímaritum en fyrsta ljóðabók hennar, Bláþráður, kom út 1990.
Frelsi geymir um fimm tugi beittra, pólitískra ljóða: meitlaðar og áhrifaríkar ljóðmyndir spegla samfélag og samtíma, og þvinga jafnvel lesandann til miskunnarlausrar sjálfsskoðunar. Áleitin bók sem hreyfir við hugsunum og tilfinningum.
Guðmundur Andri Thorsson0.0 Hann var með hausinn fullan af ótal hlutum og gat ekki munað eftir því að muna eftir öllu. Ég vissi ekki þá hvað það táknaði fyrir hann að vera með alla þessa hluti í hausnum …
Thor Vilhjálmsson var einn helsti rithöfundur landsins og þjóðkunnur sem einarður málsvari lista, menningar og mannúðar. Hann var líka óhemju svipsterkur og sópaði að sér athygli hvarvetna með öllu sínu fasi.
Sonur hans, Guðmundur Andri, hefur valið ljósmyndir úr fórum Thors til þess að minnast hans. Af næmi og listfengi dregur hann upp einstæða mynd af skapmiklum og flóknum manni sem oft átti í útistöðum við umhverfi sitt, en var jafnframt hlýr húmanisti sem lagði allt í sölurnar fyrir listina. Einlæg lýsing Guðmundar Andra á Thor og sambandi þeirra feðga er hjartnæm og minnisstæð.
Sissal Kampmann0.0 Ljóstornini í gamla missiónshúsinum stóðu á varðhaldi, meðan tóma skipasmiðjan, har hvøllu ljóðini frá amboltinum, ið sungu sum glintandi hógvar á stáli, og hvæsandi neistarnir frá sveisingartólunum vóru ljóðmyndin til barndómin og ungdómin, tigandi eygleiddi deyðsdráttin hjá grannvónini við krossins merki á hvørjum fingri móti ýlandi, heitu ódnini, sum við spískum tonnum sveipaði flensandi gjøgnum bygdargøturnar. Tey sóu hann øll doyggja standandi.
Skriva skala av allt onödigt! Det är som att drabbas av svårare sortens akut sjukdom.
Som poet är Tomas Mikael Bäck lika svår som han är lätt. Han är ofta kortfattad men aldrig frikopplad från mänskliga konflikter och känslor. I centrum är kommunikationen med människor och världen, ibland förstådd, ofta problematiserad. Under diktytan bor också humorn, nångång svart, alltid barmhärtig. Inspirationen från naturen och musiken är avgörande och viktig.
Laura Lindstedt0.0 Seitsemän naista, kukin kotoisin eri maasta. Kuolemanjälkeisessä välitilassa, josta ei voi paeta – paitsi sanojen, kertomusten avulla.
Newyorkilainen performanssitaiteilija Shlomith, moskovalainen pääkirjanpitäjä Polina, brasilialainen sydänsiirtopotilas Rosa Imaculada, marseillelainen hienostorouva Nina, kurkkusyöpää sairastava hollantilainen Wlbgis, mallintöistä haaveileva senegalilainen Maimuna ja itävaltalainen teinityttö Ulrike ovat päätyneet valkoiseen tyhjään tilaan. Aika sellaisena kuin me sen ymmärrämme on lakannut olemasta. Naisten ruumiilliset tarpeet sammuvat vähitellen. Ensin katoaa kyky tuntea kipua ja nautintoa. Pikkuhiljaa koskettaminen ja oman ruumiin aistiminen muuttuvat mahdottomiksi.
Mitä on tapahtunut? Mikä on koitunut naisten kohtaloksi?
Lindstedtin odotettu toinen romaani leikkii eri lajeilla esseestä luentoon ja sadusta näytelmään, runoutta unohtamatta. Teksti kuljettaa lukijaansa milloin humoristisesti, milloin raivoisasti kohti viimeisiä sivuja – kohti kuoleman vääjäämättömyyden aina yhtä käsittämätöntä ajatusta.
Christina Hesselholdt0.0 Christina Hesselholdt tager i sin nye roman fat i den gådefulde amerikanske gadefotograf Vivian Maier (1926-2009), hvis unikke fotografiske livsværk kun ved et tilfælde nåede offentligheden.
Vivian Maier levede på overfladen en stilfærdig tilværelse som en kærlig, kontant og ilter barnepige for velbjærgede familier i Chicago og New York. Men i over fire årtier tog hun mere end 150.000 fotos, hovedparten med Rolleiflex kameraer. Billederne kom først for dagens lys på en auktion kort før hun døde forarmet og vist nok temmelig ensom.
I en tid, hvor jegdyrkelse og selviscenesættelse når nye højder, udøver Vivian Maier en særlig fascination. Hvem var denne excentriske person? Og hvorfor forsøgte hun ikke at komme til at leve af sin kunst?
I Vivian beskæftiger en hel flok af stemmer, inklusiv Vivians egen, sig med disse spørgsmål. Man følger Vivian gennem hendes opvækst hos en mildest talt dysfunktionel familie i New York og i Champsaur i Frankrig, og man følger hende som barnepige i Chicago og som fotograf på gaderne i de amerikanske storbyer og på landet i Frankrig. Det er stemmerne der bærer fortællingen frem, Vivians mors stemme, Vivians stemme, stemmen hos et af de børn hun passede og forældrenes stemmer. Og ikke mindst stemmen tilhørende den pågående fortæller, der holder trådene i fortællingen sammen og stiller Vivian nærgående spørgsmål.
